Att tycka om mat och matlagning är inte bara bra, man måste liksom träna och bli av med det också… att dessutom lida av en sjukdom som gör att förbränningen går ännu slöare gör inte saken bättre! Hade bestämt mig att ta tag i detta på allvar efter en hjärnröntgen jag fick göra förra året för att utesluta en tumör eller annat allvarligt fel, ni vet de där tankarna som kan komma då? Miljarders med blodprov och tester… Ska min värld sluta här?! ska mina barn växa upp utan sin mamma? Borde jag börja städa upp lite här hemma så ingen annan behöver ta tag i allt? Vad är det som händer?! Men nä det hela landade i att det var en av symptomen på en mycket dåligt fungerande
sköldkörtel trots min medicin
(levaxin) mot
hypotyreos, trots att värden som mitt blod visade var tipp topp så var inte fallet detsamma på cellnivå och hjärnan gick på sparlåga, ja hela kroppen. Så med mycket envishet, självstudier och tack och lov en läkare som är villig att hjälpa mig har jag nu fått
Liothyronin utskrivet för några månader sen och ungefär där hittade livet och min energi tillbaka med
120 % och alla skrämmande symptom har långsamt försvunnit! Denna upplevelse och nya energi resulterade även i att jag plötsligt står med ett gymkort! Stackars misshandlade kropp, dax att du får lite kärlek!
Första dagen stod jag där på gymmet som en köttbit mitt bland hyenorna och lite besvärat drog i tröjan, eeehhh för visst sitter den lite väl tight? Och jo de kollar och tror säkert hon där kommit helt fel!!! Men vet ni, jag är över det, ingen kollar för jag har kommit precis till rätt ställe!
Dans, speciellt
Sha´Bam är den jag längtar till! Längtar att vara på gymmet vid kl 10 imorgon bitti för dubbla pass! Längtar att släppa alla hämningar och dansa så svetten rinner…. Och tack och lov finns det barnrum där tjejerna trivs alldeles utmärkt!
Så detta är vad jag har att jobba med, och förhoppningsvis forma med hjälp av mycket träning, bra och hälsosam mat och väldigt mycket nöje på gymmet!
Skynda
